Nu är det klart. Det blir Petra Mede som axlar manteln efter Kristian Luuk och blir den nya programledaren för Melodifestivalen 2009. Vi passade på att fråga henne allt om Melodifestivalen, gamla kärlekar och halleluja-moment.

Iklädd en lång, guldglittrande galaklänning och med en boa runt axlarna gör Petra Mede entré på presskonferensen. Med ett stort leende och lite lagom ironiska svar svarar hon på vågen av frågor.

Vad tänkte du när du fick förfrågan?
- Först tänkte jag nu kan de väl inte vara riktigt kloka. Skämt åsido, det känns surrealistiskt och som en otrolig ära. Man kan säga att jag är ett riktigt halleluja-exempel, mitt liv har verkligen varit upp och ner och jag är ett bevis på att det lönar sig att inte ge sig.

Vilken är din relation till Melodifestivalen?
- Den är sund. Jag tittar på deltävlingar och finaler. Det är en kul tävling eftersom alla engagerar sig tillsammans, vilket skapar gemenskap.

Vad kommer du att bidra med för nytt?
- Lite mer "boa" och glamor. Det finns för lite av det i Melodifestivalen. Jag lägger ribban högt och ska göra det på mitt sätt. Man kan sammanfatta det med gränslöst, glamour och stor gala. Dessutom är jag ju kvinna, medelålders och ensam programledare. Det behövs lite fler sådana.

Något speciellt minne från Melodifestivalen?
- Ja, faktiskt. Jag kan lika gärna komma ut med det här och nu. Jag blev jätteförälskad i Louis Herrey när Bröderna Herrey sjöng Gyllene skor, det betydde mycket för mig på ett känslomässigt plan kan man säga, haha. Jag minns att jag stod på Liseberg och tog kort på honom från publiken.

Varför tror du att så många medier har skrivit att du tackat nej till Melodifestivalen?
- Ingen aning, jag läser ju inte så mycket. Jag har aldrig tackat nej, jag tackar i princip alltid ja.

Favoritlåt från Melodifestivalen?
- Fly on the wings of love. Jag tyckte den var så fin, till och med efter jag sett Olsen Brothers.

Du är gammal dansare, kommer vi få se något dansnummer?
- Om ryggen håller skulle jag gärna ta några steg ...

Astrid Feldreich, utdraget från svt.se